torsdag 18 september 2008

Gotlands kommun och grupptänkande


Jag vill ge en riktigt röd ros till alla er som trummar för Ojnare skog, och till er som utan trumma i föreningen Rädda Ojnare tar av er privata tid för att kämpa mot dem som agerar ovist på sin betalda tid. Speciellt är rosen till mina vänner Sofia och Lisa som lurade mig ner till Vamlingbo för att just trumma och sjunga vid entrén till kommunfullmäktiges möte. Vår sång kändes bra: STOPPA BROTTEN, STOPPA BROTTEN - UTAN VATTEN INGET GOTT LAND. UTAN VATTEN INGEN MAGISK Ö! (apropå 5 miljonerslönen till det konsultföretag som kom på "Magiska Gotland") Det var nyttigt att åka dit även om fullmäktiges ledamöter troligen mest ansåg oss vara ett exotiskt protestinslag utan större vikt.

Jag sätter mitt hopp till miljödomstolen, men kan inte förlåta Tekniska nämnden! Nej, tvärtom - jag ger inte bara ris utan ett helt kalhygge till er som är villiga att riskera norra Gotlands framtid och många arbetstillfällen för några jobb inom en föråldrad och ohållbar industri.

Man kan ju tro att om det är en grupp människor som ska fatta besluten så borde det finnas utrymme för mångfald och korsbefruktning, typ tillsammans blir vi visare. Icke! Vad som istället uppstår i slutna grupper (läs partigrupper, kommunstyrelse osv)är inte sällan en känsla av osårbarhet och exklusivitet. Vi som är med, och kan och vet - och dom - som inte är insatta och därmed inte förstår bättre...

Dessutom håller sig grupper av det ovan nämnda slaget (troligen omedvetet med en slags "dörrvakter" som effektivt ser till att aktuell information som strider mot de önskade besluten inte tas in (i medlemmarnas medvetande) - som till exempel det här att ett gigantiskt nytt kalkbrott i Bunge på Gotland faktiskt enligt all hydrologisk expertis RISKERAR att hota hela norra Gotlands vattenförsörjnin!.

Grupptryck i form av förlöjliganden och regelrätt övertalning är också en del av fenomenet. Lägg därtill till att en grupp som fungerar på det viset också gärna ser det som att ANDRA (dvs oliktänkande) styrs av fördomar. Miljömuppar och bakåtsträvare, ni vet... Vem vill identifiera sig med sådana, vem vill bli betraktad som barnslig, entreprenörfientlig och bakåtsträvande? Vem vågar fastna i ett bonde-tänk om vatten och mark när det finns industri och storstilat entreprenörskap, fina middagar och FRAMGÅNGSTÄNKANDE att identifiera sig med? Ovanstående är mina fria tolkningar från I.L. Janis teorier, hämtade från studier av amerikanska politikerbeslut under Kubakrisen, Vietnamkriget m m. (Janis,I.L. 1982,Groupthink: Psychological studies of policy decisions and fiascos

Tja, nån som undrar varför politikerföraktet är så utbrett?

Självfallet förstår jag att politiker i allmänhet jobbar hårt, gör en hel del nytta och vill väl - men det är svårare att acceptera att de också äventyrar vår framtid och att vi svenskar är så förbannat flata i våra protester. Med vår menar jag då generationer framåt, för barn producerar vi ju. Snälla, ge mig också lite franska takter!

I ett samtal med studiekamrater vid psykologlinjen framkom att fler (än jag) tror att kommande generationer kommer att tvingas leva helt andra liv. Allt ifrån ett cyberliv; dvs du rör dig knappt men är ständigt uppkopplat mot en virtuell värld till nåt i BladeRunner stil. Yepp! Längtar! Eller???? Och så undrar någon hur människor kan vara intresserade av pseudovetenskap.

Nu tänker i vart fall jag fara ut i storskogen och lyssna på Den gamla i Berget och andra med vetenskapliga metoder troligen icke bevisbara existenser. Jag ska njuta av trummans sång och lyssna till Den Gamlas röst inom mig. Jag ska se bilder i eld och vatten, höra fåglar och skogens ljud bekräfta min längtan till det mystika, råa, till av teknik och kvantitativ vetenskap ointresserade skogsväsen som vet om att de finns ändå.